• Besäksmål nu!

Sök besöksmål för olika regioner i Sverige

Tillbaka

Gånggriften i Gillhög

Gånggriften i Gillhög - ett besök i stenålderns dödsrike

Vågar du krypa in i stenålderns dödsrike? Genom den sex meter långa gången in i kammaren? Allt är byggt av stora stenblock; mellanrummen omsorgsfullt tätade med små stenar och stenflisor. För 5 000 år sedan var detta en gravkammare. Här lades de döda tillsammans med gåvor som spjutspetsar och pilar av flinta, bärnstenspärlor och vackra kärl av keramik. En av dem som begravdes i Gillhögs gånggrift hade överlevt en smärtsam operation.

De väldiga stengravarna, dösarna och gånggrifterna, är Skandinaviens äldsta bevarade mänskliga byggnadsverk. Det finns ett hundratal av dem i Skåne.

Gånggriften i Gillhög undersöktes av arkeologer för 80 år sedan. De fann skelettdelar och gravgåvor. Alldeles innanför ingången till graven hade en man, 40-50 år gammal, fått sin sista vila. Mitt uppe på hans skalle finns ett 6x5 cm stort hål. Mannen har blivit trepanerad, en bit av skallens ben har skurits bort. Operationen måste ha varit fruktansvärt smärtsam, och någon typ av bedövningsmedel borde ha använts, men vad vet vi inte. Hålet har gjorts genom att man skrapat sig igenom skallbenet, sannolikt med en vass bit flinta. Mannen överlevde operationen. Det kan man utläsa av att benkanterna kring hålet är rundade, sammanläkta.

Det har hittats ett 50-tal trepanerade skallar i Skandinavien, daterade från stenålder till och med medeltid. Trepanering har gjorts i hela världen, i alla tider. Det finns exempel på att personer trepanerats flera gånger. Rekordet innehar en gravlagd i Peru, med sju läkta hål i skallen.

Idag går det att ta sig in i gånggriften, som nu är helt tömd. Alla ben och gravgåvor togs bort vid utgrävningen på 1930-talet. Och 1986 gjordes en omfattande renovering för att säkra gånggriften för ras.

De stora stenblockan väger ton. Det har krävts mycket krafter, många män och kvinnor, för att forsla fram sten, resa väggstenar och lyfta upp takblock. Varför lade man ner sådan möda på att bygga en grav? Vad trodde man, hur tänkte man? Kanske kan du fånga en kvardröjande tanke, ett begravt minne, där inne i stenålderns dödsrike.

Lästips

Carlie, A (red). 2003. Berättelser från Vaetland: läs artiklarna "Storstengraven" av Magnus Andersson och "De dödas rum " av Per Karsten.

Besöksinformation

Möjligt att parkera bilen i anslutning till graven.

Länkar

Trepanering

Information sammanställd av Regionmuseet Kristianstad

Hitta hit

Tillbaka

Bild 1051 Gånggriftens kammare