Järnålder
Järnålder i Stockholms län
Den nordiska järnåldern varade i 1600 år, från bronsålderns slut till medeltidens början. Under järnåldern var landhöjningen hela tio meter, vilket resulterade i att stora ytor blev torrlagda. I Mälardalen frilades främst de flackare östra och norra delarna av området kring nuvarande Stockholm. Vid järnålderns slut var havsnivån ca fem meter högre än i dag. Klimatet var först kallt och fuktigt och liknade nutida förhållanden, men blev mot slutet av perioden något varmare. Detta gav, i kombination med landhöjningen, utrymme för en lång period av befolkningstillväxt med början under folkvandringstiden. Läs mer om Järnålder i Stockholms län
Källa: Stockholms läns museum
Järnålder i Gästrikland
Järnåldern är en arkeologisk period som sträcker sig från år 500 före Kristus till 500 efter Kristus. Under denna tid förändrades livet på många sätt. I Gästrikland fanns vid denna tid flera gårdar och byar. I Årsunda fanns en stor by. Där anlades ett gravfält som finns kvar än idag. De arkeologiska fynden från utgrävningarna av gravfältet ger oss svar på många frågor om järnåldern. Läs mer om Järnålder i Gästrikland
Källa: Järnriket, Länsmuseet Gävleborg
Järnålder i Värmland
Järnåldern pågick från 500 f Kr till 1050 e Kr och perioden inleddes med en klimatförändring vilken karaktäriserades av ett svalare klimat. Det kallare klimatet leder bland annat till att djuren stallas och att bosättningarna på så sätt ges en mer permanent prägel. Förutom järnets intåg märks ett nytt gravskick som bland annat innebar att man sakta men säkert övergav seden att begrava sina döda i rösen till att istället begrava dem i högar. Seden att begrava sina döda i stensättningar förekommer parallellt med högbegravningarna samtidigt som andra gravformer som domarringar och flatmarksgravar uppträder. De gravlagda kremeras och i samband med kremeringen nedläggs gravgåvor i form av olika personliga tillhörigheter men även olika djuroffer förekommer. Gravarnas innehåll berättar därmed om järnåldermänniskornas föreställningsvärld kring livet och döden men även livet efter detta. Läs mer om Järnålder i Värmland
Källa: Värmlands museum
Järnålder i Västerbotten
Den tidsperiod som benämns järnålder är kanske den mest diffusa tidsperioden här uppe hos oss, trots att det är den förhistoriska period som ligger närmast vår egen tid. Upp till trakten av Örnsköldsvik kan man följa den skandinaviska järnålderskulturen med bofasta människor. Där finns gårdar med lämningar efter långhus och gravhögar. Längre norrut har arkeologerna inte funnit några spår av dessa fornlämningstyper. Här verkar det inte ha skett några större förändringar vid övergången till järnåldern. Människorna har fortsatt att i huvudsak leva av jakt och fiske. Många av de fångstgropar som har undersökts, dateras till perioden 600–1400 e Kr. I trakten av Umeå tycks jordbruket vara etablerat cirka 500 e Kr. Läs mer om Järnålder i Västerbotten
Källa: Västerbottens museum
Järnålder på Gotland
Järnåldern är precis som bronsåldern döpt efter den nya metallen som nådde ön. Järnet blev snabbt populärt. Gotlänningarna lärde sig fort att använda metallen och blev skickliga smeder. Järnet var bättre till vapen och redskap. Det var både billigare och lättare att få tag i än bronset. Man fortsatte att använda brons till smycken och andra mindre föremål. Under hela järnåldern levde gotlänningarna på sina gårdar med åkerbruk och boskap. Om trojaborgar, fornborgar, bildstenar, runstenar och mycket annat skriver man om i "Historiska spår!?" Läs mer om Järnålder på Gotland
Källa: Länsmuseet Gotland
