Bronsålder
Bronsålder i Stockholms län
Den nordiska bronsåldern varade i över tusen år, mellan 1800 och 500 f. Kr. De bronsföremål som först nådde Norden från Medelhavsområdets högkulturer var stora dyrbarheter med hög status. Brons är en legering av koppar och tenn och det dröjde inte länge förrän nordiska konsthantverkare hade lärt sig de olika sätten att gjuta, också de mest avancerade. Antagligen använde de skrot eller importerade metalltackor som råmaterial. Bronsverkstäder har påträffats vid utgrävningar på flera platser i Stockholmstrakten. Vid Hallunda i Botkyrka påträffades ett gjuteri med spår av ugnar och fynd av verktyg, formar och deglar. Läs mer om Bronsålder i Stockholms län
Källa: Stockholms läns museum
Bronsålder i Värmland
Redan i början av bronsåldern fanns det människor i Värmland som skaffade sig föremål av brons. Från trakterna av Jössefors finns ett fynd av en massiv bronsyxa från bronsålderns äldsta period. Trots att man var tidigt ute blev bronsföremål aldrig en viktig del av den värmländska materiella kulturen. Sammanlagt har ett åttiotal föremål påträffats i hela landskapet. De flesta av dem från yngre bronsåldern. Läs mer om Bronsålder i Värmland
Källa: Värmlands museum
Bronsålder i Västsverige
Brons får man genom att blanda koppar med en annan metall, vanligen tenn. Metallen blir hårdare och starkare än koppar och lättare att gjuta föremål med. Dessutom glänser den som guld när den är nytillverkad. Bronsåldern har fått sitt namn efter den metall som så markant kom att förändra och dominera föremålsbilden under mer än tusen år, från 1800 till 500 f.kr. Under förhistorisk tid utvanns varken koppar eller tenn i Sverige, men i Syd- och Centraleuropa fanns det flera gruvor som stod för råvaran. Läs mer om Bronsålder i Västsverige
Källa: Utgångspunkten, Bohusläns museum
Bronsålder i Västerbotten
Under bronsåldern ökar kontakterna med omvärlden vilket får stor betydelse i samhället. Det är längs kusten som den sydskandinaviska bronsålderskulturen först kan anas. Den saknas däremot i inlandet. I norra Norrlands inland kommer det i stället från cirka 2000 f Kr. influenser från öster, från Ryssland och Sibirien. Det innebär nya föremålsformer som asbestkeramik, kvartsitspetsar med rak bas och östliga bronsföremål. Människorna verkar ha sökt sig längre in mot fjällen, kanske har man börjat utnyttja renen mer systematiskt. Läs mer om Bronsålder i Västerbotten
Källa: Västerbottens museum
Hällristningar i Västsverige
Hällristningarna i Tanum i Bohuslän är världsberömda, men vad många inte vet är att hällristningar från bronsålder är mycket vanliga i hela Bohuslän. Spåren efter hällristarna finns också på många andra håll i Västsverige, särskilt i Dalsland, men även i Västergötland. Att rista in figurer i berghällar var vanligt på bronsåldern, men det finns ristningar som kommer från stenåldern och järnåldern också. Läs mer om Hällristningar i Västsverige
Källa: Utgångspunkten, Bohusläns museum
